Tallhagens historia


Länk till Tallhagens arkiv

1911 bildades Kalmar scoutkår och 1913 Flickscoutkåren i Kalmar, grundstenarna till det som så småningom blev Tallhagens scoutkår och som i november 2011 firade 100 års jubileum. Någon gång under 2009 började jag scanna kårens dokument med målet att bli klar till vårt jubileum. Men det tog sin tid och först nu är jag ”klar”. Bör påpekas att det ständigt dyker upp nya dokument som eventuellt ska scannas eller inte scannas… Två bordsscanners har jag förbrukat och en hel del tid har det tagit. Nästa steg jag tar i arkivet på Sjömansgatan kommer att vara att sortera och lista lägerpärmar, tidskrifter, loggböcker m.m. och så finns det en hel del bildmaterial som kan scannas…

Jag har i första hand valt att scanna årsrapporter, årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelser. Men det har slunkit med ett och annat, annat dokument också. Från kårens första år finns handskrivna protokollsböcker, vilka inte har scannats, däremot gav man ut årsskrifter och dessa har jag scannat.
Om kvalitén på något dokument inte är det bästa, och det är jag verkligen medveten om att det inte alltid är, så finns originalet i förvar hos Kalmar Folkrörelsearkiv. Bland annat så är blåstencil något som inte är helt enkelt att scanna och en del andra dokument har med åren förlorat sin skärpa, tyvärr.

Anna Tallhagen 1970 liten

Anna Wolke, Tallhagens scoutkår, kårens arkivarie 2005 och medlem sedan 1970

 


Tallhagens scoutkår – kårens historik i korta drag
(f.d. Kalmar scoutkår & Kalmar (Malmens) flickscoutkår)

1910-talet
Scoutrörelsens idéer nådde Kalmar någon gång under 1909, för det har i kårens ägo funnits en patrullflagga med detta årtal. Den åttonde november 1911 förenades de spridda patrullerna i Kalmar till en scoutkår. Detta skedde i Godtemplarsalen vid Strömgatan, och Kalmar scoutkår bildades. Kårens förste kårchef hette Hugo Grimlund. 1912 bildades Sveriges Scoutförbund och samma år besökte Ebbe Lieberath Kalmar. Han mottogs på järnvägsstationen av den 150 man starka kåren med den egna musikkåren i täten.
Kårens första sommarläger hölls 1913 på det då obebodda Dunö, där scouterna även hade en utflyktsstuga. Den 2:e augusti 1913 bildades Kalmar flickscoutkår.
1914 deltog kåren i det Baltiska scoutlägret. Under första världskriget förde kåren en slumrande tillvaro, bland annat beroende på lokal- och ledarbrist. Dock försökte några unga ledare hålla kåren vid liv.

1920-talet
1919 blev Gusten Hentzell kårchef, och nu blev det nytt liv i kåren. Samma år hölls det läger på Revsudden. 1921 valdes Bengt Berzelius till kårchef. Han flyttade från Kalmar följande år och då övertog Uno Danielsson kårchefsskapet. 1924 startades kårens första vandrarscouter, vilka genomförde åtskilliga fotvandringar och cykelfärder genom åren.
Under många år drogs kåren med lokal- och stugbekymmer. Det var ett ständigt flyttande mellan mer eller mindre väl lämpade lokaler. Scoutverksamhet har bland annat bedrivits i Gamla Navigationsskolan vid Ångkvarnen, läroverkets sångsal, hyresrum, Flyghamnen, Lyckhem, Församlingshuset, Rosenlundska huset vid Södra Långgatan, Sandbäcks kakelfabrik vid Fabriksgatan. Lokalfrågan var ständigt aktuell.
1920 ordnade kåren sitt första läger på Horsö, och vilken plats kunde vara mer lämplig för en utflyktsstuga än där. Stugan på Dunö hade försvunnit under krigsåren och 1927 fick kåren en ny stuga på Horsö. Samma år deltog kåren i det stora jubileumslägret ”Jublo” och firade Sveriges Scoutförbunds första 15 år. Året därefter startades kårens första vargungeflock med två kvinnliga ledare.
1927 firades St Göransdagen tillsammans med flickscoutkåren och samma år genomfördes den första basaren i Flickskolan i samarbete med flickscouterna.

1930-talet
1931 firades kåren 20 årsjubileum. Ebbe Lieberath deltog i festligheterna. Kåren firade bland annat med ett jubileumsläger på Tullskolans skolgård. Birger Lindström valdes till kårchef 1932. 1936 bildades Lyckhems scoutmammor, och de ger än i dag ett välkommet bidrag till scoutverksamheten genom den årliga julmässan. Två år senare deltog kåren i förbundslägret T.T.T.-38 (Träff i Tullgarn Trettioåtta).
1934 började Sveriges flickors scoutförbund att sälja Barnens adventskalender, en tradition som finns kvar än i dag. Samma år kom Bottorpstugan i Kalmar flickscoutkårs ägo.

1940-talet
Sjöscoutverksamheten startade 1941, men i övrigt var det lågsäsong för scoutverksamheten under andra världskriget.
Halvard ”Halle” Olsson utnämndes till kårchef 1948. 1946 deltog kåren i Gränsölägret, utanför Västervik. Det var ett läger med deltagare från flera nationer. Samma år bildades stiftelsen ”Scoutgården”, med syfte att vårda och ta hand om våra fastigheter. Stiftelsens första ordförande var Sven Jönsson. 1948 bildades även Föräldraföreningen, vars första ordförande blev Ragnar Olsson. Ordförande för scoutmammorna vid den här tiden var Jane Dahlberg.
På fyrtiotalet fanns den sk scoutspalten i tidningen Barometern. Scoutkårer i länet kunde där berätta om sina aktiviteter. Bland annat brukade kårens vandrarscouter under vinter mäta isen i Kalmarsund och rapportera i scoutspalten om var det var lämpligt att åka skridskor.

1950-talet
1951 invigdes scoutgården på Sjömansgatan, lagom till kårens 40-års jubileum. Huset har sin egen historia. Det var Kalmar bryggeri som skänkte huset till scouterna, och en flyttfirma flyttade huset från Kvarnholmen till Sjömansgatan. Flytten skulle ta några timmar, men den tog två veckor. Tomten som scoutgården ligger på skänktes till kåren av staden.
Omkring 1950 var det dags att renovera Horsöstugan, och då fick stugan sitt nuvarande utseende. 1955 var det förbundsläger på Gotland. På lägret deltog kårer från Kalmarsunds-, Blekinges-, Stockholms- och Gotlandsscoutdistrikt samt utländska gäster. 1956-57 beslöts på begäran från förbundet att det skulle bildas fler scoutkårer i Kalmar, och nu startades Falkens scoutkår och Rinkabyholms scoutkår. I och med tillkomsten av de nya scoutkårerna fick Kalmar scoutkår 1958 byta namn till Tallhagens scoutkår.
”Halle” lämnade 1959 över ordförandeskapet till Willny Linde. Samma år deltog kåren i ett stort landsdelsläger på Almö. I slutet på femtiotalet grävde kårens seniorscouter en källare under scoutgården, och fick därmed tillgång till ett eget seniorrum.

1960-talet
1960 bildas SSF Svenska Scoutförbundet, då SFS Sveriges Flickors Scoutförbund och SS Sveriges Scoutförbund slås ihop. I och med att flick- och pojkscoutverksamheterna gick ihop nationellt slogs 1961 Malmens flickscoutkår och Tallhagens scoutkår ihop till en gemensam scoutkår. Ordförande i Malmens flickscoutkår var Ulla ”Pålle” Olsson. I början var det många protester mot sammanslagningen.
På sextiotalet var kåren flitiga deltagare i scoutfemkamper, och kårens seniorlag ”Satelliterna” vann bland annat en seniorrikstävling. 1960 gjorde ett trettiotal medlemmar i kåren en treveckors resa med buss i Europa. 1964 gjorde seniorerna en liknande resa fast med tåg.
Kåren deltog 1965 i förbundslägret på Stegeborg, och året innan hade man haft läger på Björnö. Under 1965 till 1966 deltog kåren i Hästskoaktionen, en av många insamlingar under åren för olika behjärtansvärda ändamål. När Sverige gick över till högertrafik 1967 var kårens medlemmar ute på gatorna och hjälpte trafikanterna.

1970-talet
När kårens verksamhet växte, ökade behovet av lokaler och 1970 invigdes tillbyggnaden på Sjömansgatan. I norra delen av Kalmar hade kåren under ett antal år en scoutstuga vid namn Röda gården på Gula gatan. Många av kårens ledare engagerade sig även i distriktets och regionens verksamheter. Både 1973 och 1979 var det regionsläger, Hedenhös- respektive Totemlägret på Almö i vilka kåren deltog. 1978 var det läger i Lessebo, Kronoberg 78 med deltagare från hela världen.
I början av 1970-talet hade kårens sitt hittills största medlemsantal, 373 medlemmar och en mycket aktiv scoutverksamhet fördelad på ett antal olika avdelningar.

1980-talet
1980 hade kåren sitt första scoutläger, Romarelägret, på Klumpudden, vilket kårens seniorlag Bulazsch arrangerade. Kårens läger under åren 1982 och 1987, Djungellägret genomfördes även de på Klumpudden.
St George som firats alla år den 23 april sedan 1920 då St Göranskommittéer började bildas i Sverige, kombinerades detta år 1983 med en gemensam fredsmarsch för landets alla scouter. Marschen genomfördes i Kalmar med alla kommunens scoutkårer närvarande och med en stämningsfull avslutning på Stortorget.
1984 var det skifte på ordförandeposten, Willny Linde lämnade efter 26 år över ordförandeskapet till Thomas ”Walle” Wahlgren. 1986 deltog kåren i förbundslägret, Scout-86 som gick av stapeln på sex olika platser i Sverige. Kåren deltog i dellägret Skog utanför Gränna. Samma år firade kåren sitt 75-års jubileum med ett antal olika aktiviteter. Hösten 1986 tog Anna Wolke över ordförandeskapet och innehade uppdraget till 1990. Kalmarsunds scoutdistrikt firade 1988 med ett jubileumsläger i Buemåla utanför Vissefjärda, Små-la-måla-lägret.

1990-talet
De två första åren av 90-talet var ordförandeposten vakant och kåren leddes av en ledningsgrupp innan Lars ”Lane” Nordborg tog ordförandeskapet 1992. Under åren 1996-1998 var Thomas ”Walle” Wahlgren tillbaka som ordförande. Under 1990-talet var många av kårens medlemmar aktiva i distrikts- och regionsverksamheter.
1993 deltog kåren i lägret Natura -93 vid Karlsborg. Det dittills största scoutlägret i Sverige. Några av kårens medlemmar seglade till lägret i den eskadersegling som leddes av Biscaya genom Götakanal. 1995 var det distriktsläger VHEM-95 på Ljungnäs och året efter regionsläger, Gränslös -96 utanför Västervik.
1997 genomfördes den första Trollhajken, ett arrangemang vartannat år för miniorscouter och miniorer från kåren deltog. Samma år var det läger, Unionslägret i Kalmarsundparken. Så många morgontidiga scouter har aldrig setts på ett läger, som den morgonen när vi var inbjuda att bevista inspelningen av Salve, sommarlovsprogrammet som spelades in vid slottet. Året därefter 1998 var det distriktsläger, UppÅNer vid Aboda Klint, Högsby.
Vid kårstämman 1996 upphävdes Stiftelsen Kalmar scoutgård och verksamheten överfördes till kårstyrelsen.

2000-talet
1999 till 2004 var Johan Eskilsson ordförande. Han efterträddes av John ”Taggen” Tagemark som var ordförande en kort period under 2005. Därefter var Tobias ”Tobben” Andersson ordförande under 2006 och 2007. Ordförande sedan 2008 är Tobias ”Totte” Stenmalm.
2000 var det åter dags för regionsläger vilket hölls på Ljungnäs, TID 2000. Året efter arrangerade SSR, Svenska scoutrådet storlägret SCOUT 2001, som hölls i Rinkeby utanför Kristianstad. 26.000 scouter deltog, varav en del kom från vår kår. 2002 hölls kårens först kårläger på 12 år, och då valdes Klumpudden som lägerplats. 2007 var det åter dags för storläger i Rinkeby utanför Kristianstad, Jiingijamborii där kåren deltog.

2010-talet
2010 antogs ett nytt gemensamt program för alla scoutförbund i Sverige och 2011 bytte SSF, Sveriges Scoutförbund namn till Scouterna och nya stadgar antogs.
Almö var platsen för distriktslägret 10PåÄng 2010 och 2012 var det Aboda klint och lägret Valboda som Nybro scoutkår arrangerade. Läger som kåren deltog i. Däremellan ägde den 22:a världsjamboreen rum på Rinkaby skjutfält vid Kristianstad. Temat var Simply Scouting och kåren representerades av en deltagare. 2013 deltog kåren i Norges landsläger som hette Ganske imponerende, i Stavanger. 2014 var det åter igen dags för distriktsläger, Effekt 2014 i Växjö där kåren deltog och året därpå åkte utmanarscouterna till Vässarö och lägret Boomerang 2015.
Efter ett par års uppehåll genomförde kåren återigen sin traditionella julmarknad 2014 och 2015 men därefter tröt krafterna igen. Föräldraföreningen har upphört, Scoutmammorna är till åren komna och kårens aktiva ledare och funktionärer är lätt räknade.
/ Anna Wolke, 18-01-14